Läs›
Daftar 6›
Historien om Imru’ al-Qays, som var en arabisk kung och av enastående skönhet, sin tids Josef. De arabiska kvinnorna var som Zuleikha, förälskade i honom, och han var en poet av naturen. ”Stanna, låt oss gråta vid minnet av en älskad och en boplats.” Eftersom alla kvinnor sökte honom av hela sitt hjärta, varför var då hans dikter och hans klagan? Kanske visste han att alla dessa var skuggor av en form som var målad på jordens tavlor. Till slut upplevde denne Imru’ al-Qays ett tillstånd där han mitt i natten flydde från rike och barn, gömde sig i en trasig dräkt och reste från ett land till ett annat i sökandet efter den som är fri från länder: ”Han utmärker med sin nåd vem Han vill,” och så vidare.›
Vers 3992
M6:3992 — فلسفه گفتش بسی و او خموش / ناگهان وا کرد از سر رویپوش
فلسفه گفتش بسی و او خموشناگهان وا کرد از سر رویپوش
✦ Rendera denna beyt på Svenska
M6:3992
❋ ❋ ❋
Betydelse · به زبانِ تو — Ditt språk · AI
❋
Diskussion — Fråga om denna beyt — besvarad från Masnavi, med varje vers citerad
Ditt samtal stannar på denna enhet om du inte väljer att dela det.
Vad läsare har frågat0
Inga frågor har delats ännu — din kan bli den första.