بخش ۱۵۵ - تمثیل تن آدمی به مهمان‌خانه و اندیشه‌های مختلف به مهمانان مختلف عارف در رضا بدان اندیشه‌های غم و شادی چون شخص مهمان‌دوست غریب‌نواز خلیل‌وار کی در خلیل باکرام ضیف پیوسته باز بود بر کافر و مؤمن و امین و خاین و با همه مهمانان روی تازه داشتی

Liknelsen mellan människans kropp och ett gästhus, och de olika tankarna som olika gäster. Sufin accepterar dessa tankar om sorg och glädje som en gästvänlig person, en vän till främlingar, likt Abraham, som ständigt höll sin dörr öppen för att hedra gäster, vare sig de var otrogna eller troende, ärliga eller förrädiska, och mötte alla gäster med ett friskt ansikte.